Bjöklinge och Skuttunge skolområde
2018/2019

Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsans roll ska därför främst vara hälsofrämjande och förebyggande. Elevhälsan ska också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och elevhälsan har därför ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling.       

Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Det ska ge eleverna möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Det gäller både de nationella målen och de mål som skolan och fritidshemmet själva ställer upp. Även elever som lätt når de lägsta kunskaps-kraven ska få ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling

Elevhälsoplanens syfte
Syftet med den lokala elevhälsoplanen är att den ska utgöra ett stöd och fungera som en ledstång för samtliga medarbetare på skolan och underlätta ett systematiskt, strukturerat arbetssätt i elevhälsoarbetet.

Elevhälsans uppdrag
Uppdraget för elevhälsan utgår från skollagen (2010:800). Elevhälsans mål är att skapa en positiv lärandesituation för eleven. Elevhälsan bidrar med insatser som stödjer elevers hälsa, lärande och utveckling. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala samt specialpedagogiska insatser och ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Detta innebär att elevhälsoteamet stödjer personal, arbetslag, elever och deras vårdnadshavare. Rektor leder och ansvarar för elevhälsans arbete på skolan.

 

Vilka ingår i elevhälsoteamet?

Rektor
Rektor har det yttersta och övergripande ansvaret för elevhälsan på skolan. Beslut om stödinsatser och åtgärdsprogram fattas av rektor. Om det finns risk för att en elev inte når kunskapsmålen ansvarar rektor för att behoven utreds och att stödinsatser sätts in. Rektor har även ansvar för dokumentation avseende utredning, åtgärder och utvärdering av de insatser som skolan genomför.

Skolsköterska och skolläkare
Skolsköterskan och skolläkaren ansvarar för den medicinska kompetensen inom elevhälsan och erbjuder och genomför hälsobesök innefattande hälsosamtal och hälsoundersökningar samt vaccinationer enligt fastställt basprogram. Skolläkaren ansvarar för medicinska bedömningar vid skolrelaterade hälsoproblem.

Psykolog
Skolpsykologen har kunskap om barn och ungdomar på både individ-, grupp- och systemnivå och genomför utredningar och bedömningar av elever i behov av stöd. Skolpsykologens insatser kan även bestå av kartläggningar av behov, samtal, konsultationer och handledning till personal.

Skolkurator
Skolkuratorns huvudsakliga arbetsuppgifter består av samtal såsom stöd-, motivations-, kris- och konfliktsamtal, liksom utredande, rådgivande och bearbetande samtal med enskilda elever och deras vårdnadshavare. Skolkuratorn kartlägger elevens sociala och psykosociala situation vid behov.

Specialpedagog/speciallärare
Specialpedagogisk kompetens bidrar till utveckling av det pedagogiska arbetet för att möta behov hos alla elever i skolan. Insatser av specialpedagogisk kompetens kan bestå av pedagogiska kartläggningar, analyser och åtgärder för elever i behov av stöd. Specialpedagogen/specialläraren handleder även personal samt undervisar elever enskilt och i grupp.

 

Rutin för lokalt elevhälsoarbete för Björklinge – och Skuttunge skolområde

Elevhälsoteamet i skolområdet består av Catharina Swedman rektor, Kristina Söderlund rektor, Elisabeth Bergström specialpedagog, Erik Söderberg specialpedagog, Rosi-Anne Bergling speciallärare, Karin Carlson skolsköterska, skolpsykolog (vakant) och Anja Karinsdotter kurator. Vid behov kan också andra konsultativa tjänster beställas.

Elevhälsoteamet har bestämda mötestider varje vecka. Varannan vecka är EHT öppet för personalen och varannan vecka träffas endast EHT:s medlemmar.

Främjande arbete

• Gemensamma arbetssätt och förhållningssätt samt ett gemensamt ”röda tråden” -dokument för vilka arbetsområden som ska behandlas i respektive ämne och årskurs utifrån Lgr 11.
• SMILEarbete, värdegrundsarbete och extra rörelsetid.
• Tydlig struktur för elevhälsan och elevhälsoteam.
• Elevhälsa som en stående punkt på ae-möten i arbetslagen
• På skolan finns tydliga rutiner för att tidigt upptäcka elever i behov av stöd. (Skolområdets testmatris, Språket Lyfter, Diamant och Bornholm.)
• Arbete med en välfungerande trygghetsgrupp och hälsoambassadörsgrupp
• Inskolningsveckor med betoning på rutiner, värdegrund och struktur.
• Skolan följer upp och kontrollerar elevfrånvaro genom skola 24. Oanmäld frånvaro registreras och skolan kontaktar hemmet för att kontrollera frånvaron innan klockan 10.00.  Upprepad korttidsfrånvaro eller långvarig sjukdom föranleder utredning från skolans sida (enligt nedan).
• Arbeta främjande med organisationsstrukturer exv. avseende lokaler och personal

 

Förebyggande arbete

Steg 1 – arbete med extra anpassningar
Det är pedagogens ansvar att eleven ges den stimulans, ledning och extra anpassningar som denne behöver för att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

I förskoleklassen utgår bedömningen från hur eleven utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skolformen. I årskurserna 1-5 i utgår bedömningen från hur eleven utvecklas mot att nå kunskapskraven i olika ämnen i årskurserna 3, 6 eller 9. I fritidshemmet utgår bedömningen från hur eleven utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanens andra del.

Pedagogerna som arbetar i klassen diskuterar kontinuerligt extra anpassningar i lärmiljön som kan främja elevens inlärningssituation. Dokumentation görs i elevens IUP. Samtal förs regelbundet med eleven och elevens vårdnadshavare om elevens utveckling. Vid behov tas kontakt med speciallärare/specialpedagog.

Steg 2 – intensifiering av extra anpassningar
Om en elev trots extra anpassningar riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska de extra anpassningarna intensifieras och anpassas. En anmälan till rektor om en elevs stödbehov ska göras när en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar.

Steg 3 – anmälan till rektor om elevs eventuella stödbehov
Elevhälsoärende anmäls till elevhälsoteamet på blankett Anmälan - särskilt stöd som lämnas till rektor och speciallärare/specialpedagog. På anmälan ska de extra anpassningar som redan prövats redovisas. Rektor beslutar om en utredning och vem som ska handlägga ärendet.

Steg 4 – utredning av behov av särskilt stöd
Utredningen genomförs utan onödigt dröjsmål. Den utredning som görs av elevens eventuella behov av särskilt stöd syftar till att ge skolan ett tillräckligt underlag för att förstå varför eleven har svårigheter i skolsituationen och vilka stödinsatser som skolan behöver sätta in.

Klasslärarna meddelar vårdnadshavarna att det finns behov av att utreda elevens eventuella behov av särskilt stöd. I de fall där eleven, elevens vårdnadshavare och skolan har olika uppfattningar om åtgärderna är det rektor som ansvarar för att försöka få till stånd ett fungerande samarbete. Skolan kan emellertid alltid utarbeta ett åtgärdsprogram med åtgärder som rör undervisningen och lärmiljöerna inom verksamheten, även om man inte är överens. Elevens vårdnadshavare samt de elever som har fyllt 16 år har dock möjlighet att överklaga åtgärdsprogrammet om de upplever att innehållet inte motsvarar stödbehovet.

Utredningen kan bestå av två delar. Först görs en kartläggning av elevens svårigheter och skolsituation på individ-, grupp- och skolnivå. Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. All information sammanställs i blanketten Utredning. Utredning och analys redovisas för elevhälsoteamet. Rektor tar beslut om eventuella stödbehov.

Steg 5 – extra anpassningar eller särskilt stöd
Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd, ska rektor besluta att skolan upprättar ett åtgärdsprogram.

En utredning kan visa att en elev inte är i behov av särskilt stöd, utan att skolan kan skapa en bättre lärmiljö genom att förändra de pedagogiska metoderna, omfördela resurser eller göra förändringar i organisationen omkring eleven. Utredningen kan även visa att eleven visserligen har vissa svårigheter i sitt skolarbete, men att elevens behov kan tillgodoses genom att skolan ger stöd i form av extra anpassningar. Dessa sammanfattas och dokumenteras i IUP.

Utredningen kan också visa att en fördjupad utredning i form av basutredning behöver göras. Beslut kring åtgärdprogram och utredning skickas hem till vårdnadshavaren som kan överklaga beslutet. Utredning och beslut förvaras i elevens akt i ProReNata.

Särskilt stöd i form av elevassistent/resurser 
Uppdraget ges av rektor. Uppdraget kan bestå av att vara ett särskilt stöd till en eller flera elever. Läraren är alltid den som har det pedagogiska ansvaret för eleven under skoltiden och fritidspedagogen är alltid den som har det pedagogiska ansvaret för eleven under fritidstiden. På så vis blir de ansvariga pedagogerna arbetsledare för elevassistenten.

Steg 6 - genomföra, följa upp och utvärdera åtgärdsprogam
Rektor beslutar vem som ansvarar för att åtgärdsprogram upprättas i samarbete med de i elevhälsoteamet som genomfört utredningen. Elev och vårdnadshavare ska ges utrymme att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Så snart åtgärdsprogrammet är beslutat ska klassläraren se till att alla som är involverade i arbetet med programmet inleder sitt arbete med att genomföra åtgärderna. Vårdnadshavaren får en kopia av åtgärdsprogrammet där information finns om hur eventuellt överklagande går till.

Med uppföljning avses den ansvariga personalens kontinuerliga arbete med att följa upp åtgärderna i vardagen. Varje person som ansvarar för en åtgärd ser då till att det som är bestämt verkligen genomförs, och bedömer fortlöpande om det egna arbetssättet är effektivt eller om det måste förändras för att eleven ska ges förutsättningar att utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen.

En utvärdering av åtgärderna är en mer systematisk analys och helhetsbedömning som den ansvariga personalen gör av hur åtgärderna har fungerat. Vid en inplanerad tidpunkt gör skolan en utvärdering av åtgärdsprogrammet. Eleven och elevens vårdnadshavare bör ges möjlighet att delta i utvärderingen. Inför utvärderingstillfället gör de i personalen som varit involverade i arbetet med åtgärderna en gemensam utvärdering som en förberedelse.

När det bedöms att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd avslutas åtgärdsprogrammet, efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare. Det är rektorn som ansvarar för att avsluta programmet. Efter programmet har avslutats kan stöd ges i form av extra anpassningar vilket inte kräver åtgärdsprogram. Det kan också vara tillräckligt för eleven med den ledning och stimulans som alla elever ska ges i undervisningen.

Åtgärdsprogrammet är allmän handling och förvaras i elevens akt i ProReNata.

Steg 7 - basutredning
Målet med basutredning är att den ska ge förståelse och kunskap om elevens behov som underlag för åtgärder i lärandemiljön. Den kan också vara ett underlag för remiss till andra vård- och utredningsinstanser (Konsultativt stöd, Logopedmottagning, Barnhabilitering, Barn- och ungdomspsykiatri och Barnmedicinsk mottagning). Beslut fattas vid EHM under ledning av rektor. En basutredning kräver alltid vårdnadshavarens samtycke. Vårdnadshavare avgör också om ärendet skickas vidare till utomstående instans för vidare utredning. Ansvarig lärare och representant från elevhälsoteamet deltar vid återkoppling till skolan. (Se vidare rutiner för basutredning,).

Rutiner vid basutredningar

EHM

Föräldrar ska i inbjudan veta syftet med mötet.

Rektor inleder mötet med att beskriva syftet.

Rektor ansvarar för att en tydlig genomgång av basutredningens alla delar.

Pedagogisk bedömning
Bedömningen görs i regel av ansvarig lärare tillsammans med speciallärare och dokumentaras i ProReNata.

Psykologisk bedömning
Vid EHM bokar psykologen en tid med föräldrarna för ett samtal innan utredningen. Psykologen gör en planering och informerar läraren och EHT när utredningen ska genomföras. Föräldrarna får utredningstiden och psykologen träffar eleven. Bedömningen dokumentaras i ProReNata.

Medicinsk bedömning
Skolläkaren gör den medicinska bedömningen med underlag i form av den pedagogiska bedömningen och den psykologiska bedömningen. Bedömningen dokumentaras i ProReNata.

Vårdnadshavarna är med under läkarbesöket och får ta del av den medicinska bedömningen direkt av skolläkaren.

Social bedömning
Den sociala bedömningen görs av skolkurator. Syftet med utredningen är att se vad i elevens skol- och hemsituation som utgör hinder för inlärning, social och emotionell utveckling. Utredningen sker i form av samtal med eleven, vårdnadshavare och skolpersonal och dokumenteras i ProReNata.

Redovisning av psykologisk bedömning vid EHM
Efter avslutad psykologbedömning träffar psykologen vårdnadshavare och personal i ehm för att redovisa resultatet samt ge ett skriftligt psykologutlåtande.

Vid beslut om att ärendet ska skickas vidare till VITS måste en tydlig frågeställning formuleras tillsammans med vårdnadshavare

Teamdiskussion i EHT
En sammanfattande bild av hela basutredningen görs med fokus på kommande åtgärder ur ett individ, grupp och organisationsperspektiv.

Elevs frånvaro
Enligt skollagen omfattas barn som är bosatta i Sverige av skolplikt från årskurs 1.

Alla undervisande lärare registrerar frånvaro i det digitala systemet Skola 24. En gång per månad ser ansvarig lärare över varje elevs frånvaro.

All frånvaro från undervisningen som inte anmälts av vårdnadshavare och/eller är beviljad ledighet räknas som ogiltig frånvaro.

Frekvent frånvaro kan – även om den anmälts av vårdnadshavare – räknas som ogiltig.

Skolans åtgärder vid långvarig/upprepad frånvaro

Ärendet anmäls till elevhälsoteamet vid en sammantagen frånvaro giltig eller ogiltig överstigande 20 % per kvartal eller överstigande 10 % ogiltig frånvaro per månad.

Innan ärendet anmäls till elevhälsan ska ansvarig lärare kontakta elevens vårdnadshavare för samtal om den höga frånvaron.

Elevens vårdnadshavare kontaktas av skolsköterskan för ett hälsosamtal.

Orsakerna till frånvaroproblemen utreds och behandlas av skolans elevhälsoteam

Ett åtgärdsprogram, som beskriver olika insatser som ska genomföras för att öka skolnärvaron, upprättas vid behov.

Om skolans insatser inte visar sig tillräckliga, eller om det finns oro för att eleven far illa, görs en anmälan till socialtjänsten. I frågor som gäller skolnärvaro kan skolan vid behov samarbeta med bland andra barn-/ungdomspsykiatrin och socialtjänstens enhet för Råd & stöd. För de två sistnämnda krävs vårdnadshavares samtycke.

 

Mottagande av elever från förskola till förskoleklass
För att kunna göra eventuella anpassningar av lärandemiljön behöver skolan så tidigt som möjligt få information om de barn som börjar i förskoleklass i skolområdet.

För elever i behov av särskilt stöd sker en särskild överföring med avlämnande förskola och vårdnadshavare under vårterminen innan eleven börjar. Från skolan deltar rektor och speciallärare.

Vid behov besöker speciallärare förskolan för att träffa eleven.

Under våren träffas representanter för förskolorna i området tillsammans med mottagande förskollärare och diskuterar elever, inskolning och blivande klasser/grupperingar.

I april-maj före skolstart hålls EHM med vårdnadshavare och mottagande personal, ibland även personal från Habiliteringen eller Barn och ungdomspsykiatrin.

I maj-juni hålls inskolning för blivande förskoleklasselever.

Rektor ansvarar för att de nya förskoleklasserna sätts samman utifrån förskolornas rekommendationer.

Ovan beskrivna rutiner gäller även för barn som kommer från annat upptagningsområde. Ett ansvar ligger då i hög grad på skolans rektor att informera sig om eventuella tidigare stödinsatser.

 

Överföring av elever från förskoleklass till åk 1
Under vårterminen träffas rektor och förskollärare för att se över grupper inför åk1.
I juni sker överlämning av information till mottagande lärare och där det är möjligt träffar mottagande lärare eleverna

 

Överföring av elever från åk 3 till åk 4
Under vårterminen träffas rektor och avlämnande klasslärare för att se över grupper inför åk 4.
I juni sker överlämning av information till mottagande lärare och där det är möjligt träffar mottagande lärare eleverna.

 

Överföring av elever från åk 5 till åk 6
Under vårterminen träffas rektorerna i skolområdet för att organisera överföring av elever till åk 6. Rektor ansvarar för överföringen av elever till mottagande skolor. Information till mottagande lärare i åk 6 sker vid överlämnandekonferens före skolstart. Specialläraren på Björkvallsskolan besöker Björklinge och Skuttunge skolor. Björklinge speciallärare gör då ett överlämnande till mottagande speciallärare.

Under våren i åk 5 besöker eleverna sin blivande skola på kommunens gemensamma karuselldag.

Mottagande av elever från andra skolor
Rektor beslutar i samråd med EHT vilken klass den nya eleven ska placeras och delger klassläraren det. Den nya klassläraren kontaktar den gamla skolan och ser till att dokumentationen överförs. Detsamma gäller skolsköterskan. Vid behov bokas ett EHM.

 

Dokumentation
Vid varje möte med elevhälsoteamet skrivs anteckningar av någon av deltagarna. Dessa ligger sedan till grund för uppföljningen på nästkommande möte. Anteckningar från elevhälsomöten, ehm, med föräldrar görs av rektor eller av någon av de andra i elevhälsoteamet. Dessa förs in i Pro Renata. Där för även skolsköterskan, skolläkaren, logopeden och skolkuratorn in sin dokumentation av kontakter med elever och vårdnadshavare. Vidare för psykologen in sina anteckningar och specialpedagogen/speciallärare in sin dokumentation för åtgärdsprogram och pedagogisk och social bedömning i Pro Renata.

Extra anpassningar dokumenteras i elevernas IUP.

 

Uppföljning och utvärdering
Det är viktigt att regelbundet följa upp arbetet i elevhälsoteamet för att hitta de bästa sätten att skapa en positiv lärandesituation för eleverna. Fortbildning av personal angående barn med särskilda behov är viktig. Elevhälsoteamet ska hitta och tillhandahålla det som erbjuds av externa stödfunktioner exv. Barnhabiliteringen, BUP och Konsultativs stöd i Uppsala kommun till personal på skolan. 

Elevhälsans mål och strategier för kommande år
Utifrån föregående års utvärdering av elevhälsoarbetet bestämdes att öka tillgängligheten och medvetenheten av skolans elevhälsoarbete, därför har skolan:

ökat tiden för möten i elevhälsoteamet

Ökat tid och tillgänglighet för skolpsykologen och skolkuratorn. 

  

Dokument som kompletterar elevhälsoplanen
Blanketter hämtas via Insidan för att alltid ha den senaste versionen: Blanketter finns under Grundskola/Stöd till elever/Blanketter.

Som komplement till Elevhälsoplanen finns skolornas likabehandlingsplaner, krisplan, hälsoplan, skolans rutiner kring dokumentation, elevresultat samt kommunens och skolans rutiner vid frånvaro/närvaro.

Skolverkets allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Anmälan till socialtjänst och polis

Skolverkets allmänna råd för arbetet mot kränkande behandling och diskriminering

Krisplan

Riktlinjer frånvaro och ledighet

Levla stödmaterial

Provivus  tipsbanken